Brasiliens centralbanker inför kryptoregleringar och ett kapitaltak på 7 miljoner dollar för företag.

Regulatorisk ram

Den 11 november 2025 avslöjade Brasiliens centralbank sin mest omfattande uppsättning regler för leverantörer av digitala tillgångar i landets historia. Ramverket inför ett formellt licensieringssystem för virtuella tillgångstjänstleverantörer (VASP) under tre distinkta kategorier — mellanhänder, förvarare och mäklare — där varje kategori är underkastad särskilda operativa och kapitalrelaterade krav. Reglerna, som publicerades i tre sammanlänkade resolutioner, syftar till att integrera kryptotillgångsaktiviteter i Brasiliens befintliga valutaväxlings- och kapitalmarknadslagstiftning.

Viktiga bestämmelser

• Licensiering: Alla leverantörer av virtuella tillgångar (VASP) måste få tillstånd av centralbanken att verka i Brasilien, inklusive utländska företag som betjänar lokala kunder.
• Kapitalkrav: Minimumkapitalkraven ligger mellan 10,8 miljoner reais (2 miljoner USD) för grundläggande tjänsteleverantörer och upp till 37,2 miljoner reais för enheter som erbjuder ett bredare tjänsteomfång.
• Transaktionsrapportering: Företag måste rapportera internationella kryptotransaktioner som överstiger 100 000 USD per cykel och lämna månadsvisa uppgifter med detaljer om motpart och tillgångar.
• Efterlevnadsfönstret: Reglerna träder i kraft den 2 februari 2026 och befintliga enheter har nio månader på sig att uppnå full efterlevnad eller riskera driftsavbrott.

Genomförande och sanktioner

Misslyckad efterlevnad kan leda till böter, återkallelse av licens eller förbud mot att tillhandahålla tjänster på den brasilianska marknaden. Centralbanken har signalerat en vilja att tillämpa reglerna strikt och hänvisa till anti-penningtvättsplikter och konsumentskydd som vägledande principer. Utländska VASP:er måste etablera en lokal juridisk enhet och överföra relevanta verksamheter under denna struktur för att vara i god ställning.

Industrins respons

Branschaktörer har haft blandade reaktioner. Bernardo Srur, ordförande i Brasiliens förening för kryptoekonomi (ABCripto), beskrev ramverket som “positivt och nödvändigt” men kritiserade både kapitalkravet och det förkortade efterlevnadsfönstret som potentiella hinder för mindre företag. Vissa banker har uttryckt oro över driftkostnader, medan andra ser reglerna som en möjlighet att utöka reglerade kryptotjänster.

Makroekonomiska konsekvenser

Genom att lägga kryptotjänster under sitt reglerande paraply syftar Brasiliens centralbank till att minska riskerna för olaglig finansiering och anpassa digitala tillgångar till landets betalningsbalansrapportering. Tjänstemän hoppas att ramverket ska främja innovation samtidigt som finansiell stabilitet upprätthålls, vilket positionerar Brasilien som en regional ledare inom reglerade kryptomarknader.

Global kontext

Brasiliens agerande speglar globala trender mot formell tillsyn av digitala tillgångar under ramverk som EU:s MiCA och Singapores betalningstjänstlag. Eftersom regeringar världen över söker balansera innovation med riskhantering, kan Brasiliens strukturerade tillvägagångssätt fungera som en mall för andra framväxande marknader som utvärderar kryptoreglering.