Kinas satsningar på stablecoins väcker frågor om dollarns dominans och marknadens förtroenden

Kinas potentiella inträde på marknaden för privata stablecoins har framträtt som ett strategiskt komplement till dess officiella digitala yuan-initiativ. Rapporter pekar på regulatoriska diskussioner om att utfärda en offshore renminbi-stablecoin i pilotzonerna Hongkong och Shanghai. Detta steg speglar Pekings ambition att stärka yuanens internationella användning, särskilt för gränsöverskridande betalningar, samtidigt som man navigerar den kvarstående trovärdighetsbristen efter år av strikt kryptoreglering och försök med centralbanksutgivna digitala valutor.

Seniorforskaren Martin Chorzempa vid Peterson Institute noterar att dominansen av Alipay och WeChat Pay i inhemska transaktioner har överskuggat tidigare CBDC-insatser. En yuan-stablecoin skulle kunna erbjuda ett mer flexibelt on-chain-alternativ, men frågor kring övervakning kvarstår – om token efterliknar de befintliga digitala yuan-begränsningarna riskerar den att replikera samma förtroendeproblem. Yolanda Tan från ChainArgos lyfter fram den systemiska trögheten som gynnar dollar-peggade mynt, vilka står för över 98 procent av stablecoin-volymerna. Stora börser och marknadstillverkare är djupt integrerade med USDT och USDC, vilket skapar en formidabel nätverkseffekt.

Marknadsanalytiker betonar att en framgångsrik yuan-stablecoin skulle kräva bred institutionell adoption, regulatorisk tydlighet och trovärdig reservhantering. Peking kan behöva garantera en en-mot-en-backning med likvida tillgångar, tredjepartsrevisioner och transparent styrning för att attrahera globala deltagare. Politiska och ekonomiska reformer som ökar onshore-yuanens konvertibilitet kan ytterligare stärka stabiliteten, men sådana reformer möter interna begränsningar. Trots hinder understryker stablecoin-förslaget en bredare geopolitisk tävlan om digitala pengastandarder och förebådar en intensifierad rivalitet mellan dollar- och renminbi-intressen inom fintech-arenan.