Telegram-grundare Pavel Durov kritiserar den franska regeringens ärenden som inte leder någon vart

Telegramgrundaren Pavel Durov kommenterade den årslånga utredningen av fransk rättsvårdande myndighet och uppgav att det inte framkommit några bevis som implicerar honom eller företaget i kriminell verksamhet. Durov beskrev sin arrestering i augusti 2024 som"juridiskt och logiskt absurd" och menade att det vore farligt att hålla en plattformschef ansvarig för oberoende användares handlingar. Han betonade att Telegram följer branschstandard för moderering och efterlever alla lagligt bindande förfrågningar, samtidigt som man vägrar implementera bakdörrar eller lämna ut krypteringsnycklar som skulle äventyra användarnas integritet. Durov avslöjade att pågående resebegränsningar tvingar honom att återvända till Frankrike varannan vecka, utan någon tydlig tidsplan för rättegång eller överklagande. Han anklagade den franska regeringen för att orsaka oåterkallelig skada på nationens image som en bastion för frihet, en uppfattning som stöds av människorättsorganisationer och yttrandefrihetsförespråkare över hela Europa.

Fallet har väckt omfattande fördömanden från kryptosamhället, digitala rättighetsgrupper och internationella observatörer, och har utlöst debatter om balansen mellan rättsvård och plattformsautonomi. Frankrikes president Emmanuel Macron försvarade myndigheterna och insisterade på att utredningen är opolitisk och enbart fokuserar på efterlevnad av fransk lag. Som svar utmanade Durov tjänstemän att visa på någon specifik överträdelse av Telegram, med betoning på plattformens samarbetsvilja vid borttagningsförfrågningar av innehåll. Juridiska experter noterar att utgången kan påverka framtida regleringar kring kryptering och mellanhandsansvar inom Europeiska unionen. Branschaktörer följer noga de potentiella konsekvenserna för decentraliserade meddelandetjänster och det bredare Web3-ekosystemet, där integritet och censurbeständighet förblir kärnvärden.

Framöver planerar Durovs juridiska team att lämna in yrkanden om att målet ska avskrivas, med hänvisning till bevisbrist och procedurfel. Samtidigt pågår debatter i Frankrikes och EU:s parlament om lagstiftningsramar för digital plattformsansvar, där vissa förespråkar striktare krypteringsregler. Utredningens lösning kan påverka global politik om digital integritet, skydd av användardata och teknikleverantörers juridiska ansvar. Telegrams växande användarbas – som nu överstiger 800 miljoner aktiva användare per månad – är vaksam och utvärderar plattformens framtid i jurisdiktioner där regulatoriska påtryckningar kan intensifieras. Fallet belyser spänningen mellan statlig tillsyn och teknikföretag som förespråkar säkra, privata kommunikationsnätverk.